onsdag 14 september 2016

Över Nilen till Beni Hasan och Speos Artimedos.

Beni Hasan ligger på östra stranden av Nilen i Mellanegypten nära Minya. Namnet kommer från en arabstam, som bodde här på 1700-talet. I forntiden var den begravningsplats för härskarna i Gasell-länet - utvalt eftersom platsen hade en kalkstensbrant lämplig för klippgravar.Vi for i en lokalfärja över Nilen där växter flöt i stora bankar och fiskarna satt i sina båtar och betraktade oss när vi for över till andra sidan ...




Väl över väntade en promenad, som ledde upp till klippbranten där gravarna finns. Det finns 39 gravkapell, som alla kommer från det Mellersta riket. 12 av dem är dekorerade men övriga är inte slutförda. Gravarna är belägna i schakt och huvudsaken är kapellen. Några har fina lotuskolonner och förrum och även ett inre rum. De är dekorerade med målningar och böner till Osiris och Anubis och andra gudar - men inga av dessa är avbildade.


Från hyllan där gravarna finns har man utsikt över det odlade landskapet och livsnerven - Nilen.


Flera gravar har pampiga ingångar och därinne finns pelare och på väggarna avbildas många olika scener. Jakt, boskap, fåglar och allehanda scener med människor som dansar eller utövar idrotter. Gravägaren och hans hustru idkar fiske med harpuner eller jagar fåglar med nät i papyrussnåren. Allt som är viktigt finns avbildat på väggarna - ingenting skulle saknas i livet efter detta.
Det finns biografiska texter med alla fina titlar som gravägaren hade och beskriver färder till Abydos.  Man skulle dokumentera allt för eftervärlden.


Mat och underhållning var viktigt - blinda harpospelare finns på väggen.



Dammet yr i öknen när vi går längs klippbranten med sina kapell och gravar. Därnere ligger den gröna världen som ger liv och försörjning till de levande.


Flera stora ganska rundade block ligger på sluttningen nedanför randen med gamla gravar från den 12e dynastin, Mellersta riket, ca 2000år f.Kr.


En traktor med släp drar oss in i en närliggande dal - wadi - 5 km sydöst om Beni Hasan. 
Vi har kommit till Speos Artimedos - Artemis grotta. Här finns ett klipptempel helgat åt lejongudinnan Pakhet. Det dateras till den 18e dynastin under Hatshepsut och Tuthmosis III.
En text berättar hur Hatshepsut räddar templet efter Hyksosfolkets härjningar.
Hennes kartusch togs bort av Seti I - som satte dit sin egen!


EFIS's grav låg en bit från klipptemplet. Förre professorn i egyptologi i Uppsala, Rosti Holthoer, hade bett om att få ett mått i graven eftersom han tänkte publicera den. 
Graven var inte i "gott skick" - men måttet togs ... 

i


Vi gick utefter bergsidan med de gamla gravarna och tittade på allt gammalt som ändå fanns kvar ...





Tor Olof och Barbro diskuterar ...


Till sist när vi sett
- det som fanns att se - 
gick vi tillbaka till traktorn som drog oss tillbaka till byn vid Nilen.


De egyptiska korna stod och betade fridfullt ...


Familjerna tittade på oss och undrade säkert om vi var nöjda med det vi fått se ...


Åter i färjan kunde vi se Beni Hasan med sina klippgravar ...


Bilderna från 1990 är mina egna.



tisdag 6 september 2016

Pyramiden i Illahun.

Pyramiden i Illahun byggdes av Sesostris II, den har en kärna av sten 12 m hög. 
Flera jättelika kalkstensblock användes vid bygget som tillsammans med lertegel användes för att foga ihop det hela och bilda en pyramid - som sedan täcktes av kalksten. 
Av det yttre finns ingenting kvar. Måttet vid basen är 107 m och ingången är i söder. Norrsidan brukade vara ingångssidan. En korridor som bytte riktning ofta ledde så småningom till en gravkammare klädd med granit. Där fanns kungens röda granitsarkofag och ett offerbord av alabaster.
Flinders Petrie grävde ut pyramidområdet och hittade 1914 en kostbar guldskatt som tillhört prinsessan Sat-Hathor-Yonet - dotter till Sesostris II - hälften av skatten visas på museet i Kairo - den andra hälften finns i New York.



Bilden ovan från Egyptiska museets officiella katalog.



Man for till pyramidområdet genom en liten by som låg intill.Man kunde se att marken var full av keramikskärvor - kanske kom de dit för länge sedan - i fjärran forntid - tanken hissnar - kanske då området kom till - men också många skärvor kommer säkert från byn,som ligger nära - nu.


Här ser man tydligt stommen, som var stora block av kalksten.


Administrativa byggnader ligger vid foten av pyramiden - framgrävda ur ökensanden.


I 4000 år har Sesotris II pyramid
 legat där i ökenkanten och imponerar på besökare nu som då.
Långt borta skymtar den odlade marken - nu som då.


Sesostris på Medelhavsmuseet i Stockholm. 2015

Sesostris I (?) reste över Atlanten 2015 och besökte Metropolitan Museum of Arts.
Kanske passerade han den andra halvan av guldskatten ...
Nu är han hemma igen.

Bilderna från 1990 är mina egna.







måndag 5 september 2016

Pyramiden i Hawara.


Pyramiden i Hawara är byggd av soltorkat tegel. Slammet kommer från Nilen och är utblandat med med växtmaterial. Ursprungligen var pyramiden täckt av kalksten - men det försvann redan under romersk tid. Storleken vid basen är 106 m och den är byggd runt en klippa som är 12 m hög. I pyramiden finns ett nätverk av gångar som så småningom leder till gravkammaren. Vid ena sidan av pyramiden finns rester av Amenemhets III stora dödstempel. Forntida resenärer talade med beundran om den berömda Labyrinten - troligen  var det den som låg här. Amenemhet III i12e Dynastin hade tidigare byggt en annan pyramid i Dashur - men denna blev hans grav.


Här grävde Flinders Petrie och han påträffade många vackra gravporträtt som alltså kommer härifrån - de s.k. Faiyumporträtten



Och på andra sidan flyter stilla en kanal - Bahr Yusuf ...


Pyramiden ser faktiskt ut som en gigantisk "grushög" ...


Har tiden förvandlat ingången till en kunglig grav till blott och bart ett - grushål?


Men ändå - visst är den imponerande och solen ger den rent av en kunglig glans!


Att gå runt en pyramid och tänka på vad som döljer sig därinne är mäktigt. Ett planerat nät av gångar, som så småningom leder till den dolda graven ... men gravrövarna kunde sina saker och det hjälpte inte med alla knep som listats ut ...


En vandring bland resterna av dödstemplet - nekropolen som man tror en gång betraktades som Labyrinten var också tankeväckande -
Strabo ca 25 f.Kr. besökte platsen med  de många kapellen. Området var så stort att man i forntiden kallade platsen för Labyrinten. Men förstörelsen som pågått under alla tider är så omfattande att man måste ta hjälp av fantasin för att faktiskt se det som en gång fanns där ... 



Tar man vägen till vänster finns kanalen där, som ger vatten till odlingarna och Amenemhets pyramid sluttar ner mot kanalen. Här möter öknen det odlade landet ... här är gränsen mellan liv och död ...

Bilderna är mina egna från 1990

söndag 14 augusti 2016

Pyramiden i Meidum, några fynd - och sentida "strider".


På EFIS resa i Egypten 1990 besökte vi också pyramiden i Meidum. Den ligger på kanten av den västra öknen i ett område nära Faiyum. Den påbörjades av farao Huni i slutet av den 3e dynastien (2637-2613 f.Kr.) - Farao Sneferu i början av 4 e dynastien fortsatte att bygga. Han ändrade formen och gjorde den mer pyramidlik. Vad som sedan hände vet man inte så noga - men det uppmurade täcket som byggts på kollapsade pga jordbävningar. 


Man var medveten om gravplundrare, så ingången placerades 18,5 m ovanför marknivån.


En ganska lång backe ledde upp till ingången.


Pyramiden i Meidum är viktig eftersom det är den tidigaste verkliga pyramiden. 
Från ingången sluttar det brant neråt till en kort korridor som slutar vid ett schakt. Där finns en stege som för upp till gravkammaren - det är ganska mörkt. I gravkammaren är det högt i tak och nu befinner vi oss i markplan. Som övrigt sällskap har vi fladdermöss som sveper runt öronen.


Ute igen ser vi mastaborna som ligger intill. 



Inte många turister då - bara en enda buss - som var vår.
Sedan var det ÖKEN!


Nu går vi mot mastaborna - och har möjlighet att gå ner i underjorden...


... trångt, varmt och mörkt ...


Här vilade en gång översteprästen Rahotep och hans vackra hustru Nofret.
Nu kan de ses i Egyptiska museet i Kairo. 
Rahotep kan vara son till Snoferu och Nofret var hans svärdotter. 
Fransmannen August Mariette påträffade dem 1871.


Meidumgässen kommer också härifrån. De lär vara lika berömda som Monalisa - fast nu har de blivit ifrågasatta. Är de äkta eller är de förfalskningar? 
Den tidigaste mumien hittades här av Flinders Petrie - den fördes till London 1891 men förstördes vid ett bombanfall under Andra Världskriget


Två höga stelar - rundade i toppen - som saknar inskrifter markerar ingången till dödstemplet ...



... mot slutet av processionsgången ... när man vänder sig om ...


... leder den rakt ner till odlade områden - en tydlig markering mellan liv och död.

 

... krukskärvor ...

 

En blick tillbaka ...


Bilderna från 1990 är mina egna.

___________________________________________________________


Sammanhanget där gässen fanns en gång - fågeljakt i graven - nu finns de på Egyptiska museet i Kairo.

Francesco Tiradritti, Kore universitetet i Enna, Sicilien: 
1.Två av gässen flög inte till Egypten.
2. Det kan finnas en äldre målning under gässen.
Zahi Hawass: Det är inte förfalskningar!